Instrukcja użytkowania i konserwacji Cables To Go Docsis 1 0

Instrukcja użytkowania i konserwacji Cables To Go Docsis 1.0 jest potrzebna, aby w pełni wykorzystać możliwości sieci kablowej. Instrukcja zawiera informacje o konfiguracji i użytkowaniu zarówno modemu, jak i urządzenia docelowego. Obejmuje również informacje dotyczące konserwacji i bezpieczeństwa. Jeśli używasz sieci kablowej, powinieneś przeczytać instrukcję użytkowania i konserwacji Cables To Go Docsis 1.0, aby upewnić się, że Twoja sieć jest bezpieczna i działa prawidłowo.

Ostatnia aktualizacja: Instrukcja użytkowania i konserwacji Cables To Go Docsis 1 0

15. 3. 1 Måluppfyllelse av nationella och regionala miljökvalitetsmål

Nationella

Miljömål Regionala miljömål Måluppfyllelse Analys

2 Frisk luft

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärdens inte skadas. Delmål för kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och benso(a)pyren har fastställts.

Förhindrar inte måluppfyllelse

Planförslagets genomförande medför utsläpp av förorenande ämnen till luft i begränsad omfattning.

Miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas.

4 Giftfri miljö

Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Senast år 2011 ska åtgärder för att minska utsläppen från länets betydande utsläppskällor av miljögifter vara fastlagda och påbörjade.

Den planerade efterbehandlingen av Viscariagruvan innebär att föroreningsspridning från området förhindras. Utsläpp av metaller och förorenande ämnen regleras genom miljöbalken och särskilda tillstånd.

8 Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras.

Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Delmål som gäller utsättning av djur och växter, oreglerade vattendrag, vandringshinder, uttag av fisk, skogsavverkning i kantzoner och omprövning av vattenverksamhet har fastställts.

Gruvverksamhetens eventuella utsläpp till sjöar och vattendrag i närområdet är mycket begränsad. Åtgärder för att skydda de närliggande vattendragens funktion kommer att regleras inom ramen för tillståndsprövning enligt miljöbalken.

9 Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Lokalisering och utformning av verksamheten innebär att värdefulla grundvattenförekomster inte tar skada.

11 Myllrande våtmarker

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Kulturhistoriska värden med koppling till våtmarker ska bevaras och stärkas. Våtmarkernas betydelse som foderresurs för rennäringen ska bevaras och utvecklas. verksamheten utförs så att värdefulla våtmarksmiljöer så långt det är möjligt inte tar skada.

14 Storslagen fjällmiljö

Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Natur- och kulturvärden i fjällen ska bevaras och utvecklas så att de är en resurs för en hållbar utveckling av ett län där människor har möjlighet att leva och verka.

Genomförande av planförslaget bedöms inte påverkar förutsättningar för måluppfyllelse.

15 God bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.

Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Genomförandet av planförslaget bedöms inte motverka en god hushållning med mark och vatten.

Möjligheten till återvinning av uppkomna restprodukter ska eftersträvas.

16 Ett rikt djur- och växtliv

Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. bedöms inte medföra att viktiga naturmiljöer och skyddsvärda arter tar skada.

15. 2 Måluppfyllelse allmänna hänsynsregler

Enligt hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska alla som bedriver eller avser att bedriva enverksamhet vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra ellermotverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Bevisbörderegeln - 2 kap. 1 § miljöbalken

Bevisbörderegeln innebär att det är den som driver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtaren åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Detta görs i detaljplaneförslaget med tillhörandeMKB.

Kunskapskravet - 2 kap. 2 § miljöbalken

Kunskapskravet bedöms uppfyllas. I den utarbetade detaljplanen har befintliga miljövärdenidentifierats inom planområdet och i dess direkta omgivning.

Försiktighetsprincipen - 2 kap. 3 § miljöbalken

Försiktighetsprincipen bedöms uppfyllas genom att tillståndsprövning enligt miljöbalken görs förden industriella verksamheten inom planområdet.

Substitutionsprincipen – 2 kap. 6§ miljöbalken

Denna regel har inte påverkat arbetet med detaljplanen men kommer att beaktas i verksamheterinom området.

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna - 2 kap. 5 § miljöbalken

Denna regel kan främst beaktas i verksamheten och har inte påverkat arbetet med detaljplanen.

Lokaliseringsprincipen - 2 kap. 6 § miljöbalken

Lokaliseringsprincipen innebär att man ska välja en sådan plats att verksamheten kan bedrivas medminsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Malmens lokalisering går inte attändra och därför har inte regeln beaktats.

Skälighetsregeln - 2 kap 7 § miljöbalken

Denna regel har inte påverkat arbetet med detaljplanen utan kommer att beaktas i verksamheterinom området. I tillståndsprövningen gör prövningsmyndigheten en skälighetsbedömning av ivilken utsträckning krav på hänsyn kan ställas för verksamheten.

Skadeansvaret - 2 kap. 8 § miljöbalken

Stoppregeln – 2 kap. 9 § miljöbalken

Stoppregeln innebär att om risken för att människors hälsa och miljön påverkas väsentligt av denplanerade detaljplanen kommer verksamheten att omprövas.

16 REFERENSER

Artportalen. (den 08 11 2010). Artportalen. Hämtat från Artportalen: www. artportalen. se

Banverket. (2008). Kiruna, ny järnväg - Miljökonsekvensbeskrivning, järnvägsplaner 01, 02 och 04.

Enetjärn Natur AB. (2010). Inventering och bedömning av naturvärden och vattenmiljöer.

Peruavaara-Nihkagobba (Viscariagruvan) - Planerad gruvbrytning i Kiruna kommun, Norrbottenslän. Umeå: Enetjärn Natur AB.

Enetjärn Natur AB (2011) Biologiska vattenundersökningar Viscaria 2011, Komplettering avundersökningar genomförda 2010, Kiruna kommun, Norrbottens län

Geoinova AB (2011) Sjömätning Viscaria 2011

IVL (2011) Resultat från 25 års mätningar inom URBAN-mätnätet. Luftkvaliteten i Sverige 2010och vintern 2010/11. IVL Svenska Miljöinstitutet rapport B1996.

IVL. Luftkvalitet i Sverige 2009 och vintern 2009/2010. Resultat från mätningar inomUrbanmätnätet.

Kiruna kommun. (2006). Fördjupad översiktsplan Kiruna C.

Kiruna kommun. Miljöplan. Hämtat från Kiruna kommun miljö och natur:

www. kommun. kiruna. se/Miljo-och-natur/Miljorapporter/Miljoplan

Kiruna kommun. (den 02 12 2010). Miljöövervakning vatten. Hämtat från Kiruna kommun:

http://www. se/Miljo-och-natur/Miljoskydd/Miljoovervakning/Miljoovervakning-vatten/

Kiruna kommun (2011) Behovsbedömning av detaljplan för del av Kiruna 1:1 Viscariagruvan,ändring av detaljplan för vindkraft och tömning av sjö inom befintlig plan

Kiruna kommun (2011) Detaljplanprogram för del av Viscariagruvan, Kiruna 1:1, JukkasjärviKronoöverloppsmark 1:1, Planbeskrivning,

LKAB. (2010a). Miljörapport 2009. Kiruna: LKAB.

LKAB. (2010b). Miljörapport Viscaria AB 2009. Kiruna: Viscaria AB.

Länsstyrelsen Norrbotten. (2007). Bevarandeplan Natura 2000 Rautas SE0820243.

Länsstyrelsen Norrbotten. (2007b). Bevarandeplan Natura 2000, Torne och Kalix älvsystemSE0820430.

Länsstyrelsen Norrbotten. (den 28 10 2010). Våtmarksinventeringen. Hämtat från Länsstyrelsen iNorrbotten: http://www. bd. lst. se/vmi/Startpage. aspx

Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok2007:4. Naturvårdsverket. (2011). Luftguiden. Handbok 2011:1.

Naturvårdsverket. Sveriges miljömål för ett hållbart samhälle. Hämtat från

Naturvårdsverket: http://www. naturvardsverket. se/sv/Sveriges-miljomal--for-ett-hallbart-samhalle/

SGU (2006) Karta samt beskrivning över grundvattnet i Norrbottens län. Serie Ah nr 24.

SGU (2012) SGU:s brunnsarkiv, http://www. sgu. se/

SMHI (2006) Vindstatistik för Sverige 1961-2004. SMHI Meteorologi, Nr 121SMHI (2002). Län och huvudavrinningsområden i Sverige, Faktablad nr 10

VMI (den 28 10 2010). Hämtat från SLU Våtmarksinventeringen:

http://www-vmi. slu. se